Vad lär vi av fallet med den morddömde abortläkaren?

Vad lär vi av fallet med den morddömde abortläkaren?

Även vissa svenska medier – vilket är lite ovanligt i sammanhanget – rapporterar idag om den amerikanske abortläkaren Gosnell, som dömts för flera mord på foster som han förlöst i levande tillstånd och därefter stuckit ihjäl med en sax.

Brotten är horribla, och i detta fall ser jag inte några ursäktande ordalag i rapporteringen, ens i liberala DN. Fallet väcker dock några principiellt viktiga frågor. Såvitt jag förstått rapporteringen – vakna läsare får rätta mig om jag har fel – är Gosnell:

a) en riktig läkare, ingen kvacksalvare,

b) verksam på en legal abortklinik,

c) en person med det dagliga värvet att abortera foster med det uttalade målet att de ska dö.

Det kan alltså inte vara själva dödandet i sig som är det problematiska, utan var det skett (utanför livmodern), och när det skett (efter den vecka som staten Pennsylvania satt upp som gräns för när aborter får utföras).

Att vi instinktivt upplever dr Gosnells faktiska utförande av de gärningar han dömts för som moraliskt groteska är egentligen inte relevant för domen. Aborter ska undantagslöst leda till döden för fostret. Men det är förstås möjligt att ändå betrakta dessa gärningar som djupt moraliskt problematiska, även i de fall den aktuella lagen medger att de utförs.

Hur dr Gosnell dödat de framförlösta fostren är alltså inte av jättestort juridiskt intresse – även om den frågan må vara moraliskt mycket relevant. Återstår då frågan om hans gärningar betraktas bör dömas som brottsliga på grund av var fostren dödats (här har abortförespråkarna en bevisbörda i att visa varför det finns en avgörande etisk skillnad på att döda ett foster precis innanför eller precis utanför livmoderväggen), och när de dödats. (Vissa stater har en högre abortgräns än Pennsylvania, vissa har en lägre, men varje sådan veckogräns är fortfarande godtyckligt vald. Samtliga svenska riksdagspartier menar att Pennsylvanias gräns är hårresande hög, men är inte även deras inställning att betrakta som godtycklig?)

Vi kan försöka skaka dessa frågor av oss hur mycket vi vill, men den står likafullt kvar. Diskussionen om hur vi ska betrakta dr Gosnells brott i ett större perspektiv kan vi aldrig undgå om vi menar oss leva i ett civiliserat samhälle.

Lämna ett svar