I still have a dream

I still have a dream

Det är förstås ganska lämpligt att en dag som denna anknyta till Martin Luther Kings tal för exakt 50 år sedan. Hans ord och hans gärning talar lika starkt i vår tid som i hans egen. Kings uthållighet i motståndet, hans passion och längtan efter den dag när profeten Amos ord ska gå i uppfyllense, där “rätten ska flyta fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström” är imponerande mer än ord kan uttrycka.

Som läsaren av Guldet blev till sand har noterat känner jag en stor beundran och ödmjukhet också för Martin Luther Kings profetiska ord till kyrkan. Varje gång hon förvandlas till enbart en termometer som återger temperaturen i övriga samhället är det en tragedi. Kyrkans kallelse är istället att vara en termostat som förändrar en kall och kärlekslös atmosfär i samhället. Det kräver mod. Men det är ett uppdrag som vi aldrig får väja för. Som TIME Magazines Jon Meacham skriver i sin artikel i denna veckas minnesnummer:

“…The dream of which King spoke was less a dream to bring about on this side of  paradise than a prophetic vision to be approximated, for King’s understanding of  equality and brotherhood was much likelier to be realized in the kingdom of God  than in any mortal realm. In Washington to demand legislative action, King spoke  as a minister of the Lord, invoking the meaning of the Sermon on the Mount in a  city more often interested in the mechanics of the Senate.

However unreachable King’s dream seems to be on this side of paradise, though, we must try.”

Den som ser Dr Kings tal idag kan inte heller undgå att notera det för honom fullständigt självklara budskapet att den sanna friheten aldrig kan nås utan att Gudsriket väller in över världen. Utan den förståelsen begränsas också förståelsen av sann frihet, den frihet som inte bara kännetecknas av avsaknad från yttre kontroll och inskränkningar, utan något större: friheten att vara den man ytterst är skapad till, upprättad till den värdighet som varje till Guds avbild formad människa också är skapad att vara och till slut också bli.

“When we allow freedom to ring – when we let it ring from every hill and every hamlet, from every state and every city, we will be able to speed up that day when all of God’s children, black men and white men, Jews and Gentiles, Protestants and Catholics, will be able to join hands and sing in the words of the old Negro spiritual, “Free at last, Free at last, Thank God almighty, We are free at last”.”

 

Lämna ett svar