Tillsammans med kristna över hela världen går även vi i Sverige nu in i fasteperioden – fyrtio dagar av förberedelse och fokusering inför påskens stora händelser. Själv sänker jag tempot genom det mycket konkreta medlet att stänga av Facebook. Såhär dagen efter askonsdagen har jag ännu en viss abstinens, men käner ändå hur en viss avslappning och frid infinner sig bara genom att avstå från behovet att ständigt hålla sig uppdaterad på var och varannan människas vardagsliv. Det har sina poänger det också, men vi mår nog ganska bra av att ta en liten paus från vissa delar av livet nu och då. Fastetiden kan vara en lämplig sådan stund på året.
Under tiden inväntar jag att ett projekt som jag jobbat med under en period ska bli helt färdigt att presentera, kanske blir det redan innan påsk, och så arbetar jag vidare med olika initiativ inom Claphaminstitutet (läs gärna institutets artikel om ett breddat perspektiv på temat tankefrihet i gårdagens Dagen) samt med ett antal andra projekt.
Jag kommer att predika i olika kyrkor vid två söndagar här under fastan. Jag låter just nu tankarna vandra lite kring lämpliga texter att centrera fastepredikningar kring. Bibeln är en väldigt ärlig bok som inte förnekar att det finns mörka stunder på livsresans gång, många gånger betydligt mörkare än vi i vårt materiellt välstående västerland tänker oss. Så det finns mycket vi människor kan känna igen oss i, både i motgång och i medgång.
Så fundera gärna även du på vad du kan tänka på att avstå från eller prioritera särskilt under den här fastetiden för att ge dig själv och ditt inre en paus och ett fokus som jag tror att vi är många som behöver i vårt land och vår tid.
Lämna ett svar