Omtumlad

Omtumlad

Det har varit en omtumlande vecka det här. Dels har jag fått vara aktiv på debattfronten, dels med vår debattartikel i SvD tidigt i veckan, och i torsdags i muntlig debatt i P1:s Människor och tro om nya regeringens beslut att erkänna en palestinsk stat. Debattinslaget kan i efterhand avlyssnas här.

Lite grann hand i hand med detta kom i fredags också en bilaga i Världen Idag på temat Israel, där jag har medverkat med två intervjuartiklar. Bilagan verkar även i övrigt mycket intressant; här i blädderbar version på nätet. Mina intervjuer om sommarens Gazakrig respektive folkrätten finns på sid 7-11 i tidningen.

Jag vill hoppas att det jag kunnat förmedla i debatter och intervjuartiklar kan få vara till nytta i det fortsatta samtalet i ämnet. Jag har fått en hel del positiv feedback på debatten i P1. Samtidigt känner jag mig aningen obekväm när jag vid vissa tillfällen fastnar lite för tydligt i just debattfacket. Själva debattformen – eller aktivism som sådan – bygger ju så tydligt på att inte lyssna på varandra överdrivet mycket, utan snarare hitta polemik och konfliktytor, istället för att lugnt och sakligt kunna samtala och dela saker från hjärtat. Jodå, jag upplever ett stort engagemang i att förmedla sakliga sanningar. Men jag vill heller inte mista det mer lågmälda samtalet som kan nå fram hela vägen till båda sidors hjärta.

Som tonvikt till ovanstående har vi denna vecka också haft kulmen på en period av sorg i vår familjs närhet. Och när man tänker på människor som får leva sina liv under svåra omständigheter och de som finns runtom tvingas se ett ungt liv avslutas i förtid blir debatterande en ganska liten del av tillvaron. Båda behövs – diskussionen och hjärtat. Det är lätt att drunkna i den förra. Men då finns risken att man förlorar det senare.

Må vi aldrig hamna där.

Lämna ett svar