Sanningen kan och bör försvaras

Sanningen kan och bör försvaras

Idag har jag en gästkommentar på ledarsidan i Världen Idag på temat apologetik – försvaret av tron. Tidningen har idag ett temanummer kring apologetik. Den poäng jag pekar på i min korta text är vikten av att i en postmodernistisk tid söka, finna och försvara sanningen. Bland annat skriver jag:

“Både gudstroende och gudsförnekare instämmer i att sanningsfrågan är avgörande. Paulus skriver i 1 Kor 15 att om Kristus inte har uppstått så är all kristen verksamhet meningslös, och vi är “de mest beklagansvärda av människor.” Ingemar Hedenius, 1900-talets kanske skarpaste ateistiske förkunnare, håller med: “Situationen är ju den, att om kristendomen verkligen innehåller sanning, då måste jag ju tro på den,  men om kristendomen inte är sann, då varken kan eller bör jag tro på den.””

Jag kommer ihåg för några år sedan då jag blev inbjuden av Humanisterna (eller om det var förlaget Fri Tanke) att medverka i en paneldebatt kring Ingemar Hedenius. (Debatten kan ses i sin helhet här.) Där var jag tydlig med att jag helt ställde mig bakom Hedenius princip att inte tro på något om jag inte har goda skäl att anse vara sant, till skillnad från postmodernistiskt inriktade ideologer på båda sidor som förkastar själva sanningsbegreppet. Att uttalade ateister och gudstroende hamnar på varsin sida i själva huvudfrågan är inte så oroväckande i sig. Det verkligt oroväckande i vår tid är den ideologi som förkastar sanningen som sådan, och gärna riktar sina angrepp mot den som säger sig hålla något för sant – oavsett vilken sida den troende står på.

Vi kan inte fly från sanningsfrågan när det gäller andra områden i livet. Skatten måste betalas; vi får inte köra fortare än 120 på motorväg; antingen har jag cancer i lungorna eller också har jag det inte. Och så vidare. Jag tror det finns en sund poäng i Jesu ord att den som söker, han finner. Och det är därför vi frimodigt kan och bör försvara den tro vi menar oss ha goda skäl att hålla för sann. Den stora risken är inte att vi landar i olika temporära slutsatser. Den verkliga risken är när någon förvägras möjligheten att ens försöka komma fram till en slutsats. Jag tror därför också att den som ärligt söker sanningen till slut också finner den.

Lämna ett svar