I vår familj tror jag det var år 2007 som vi första gången var med på ett Oasmöte. Det var – av alla platser – på Liseberg, där Oasrörelsen under några år brukade anordna en pingstkonferens i Lisebergshallen. Min fru hade hört rörelsens inspiratör Hans Weichbrodt på en konferens, och även jag hade sett någon undervisning med honom på nätet som jag uppskattat mycket. Vi bestämde oss därför att ta med de då små barnen på två möten på konferensen. (Mellan mötena kunde man gå in i själva nöjesparken och åka några attraktioner, ett tämligen ovanligt konferensupplägg!)
Det gick inte många minuter på mötet innan vi kände: Här är vi hemma. Vi njöt av den varma, hängivna och samtidigt heliga atmosfären i lovsång och undervisning, och både vi och barnen tyckte att barnmötena var helt strålande bra, med hela sin inramning av cool musik, tydlig och spännande förkunnelse och även möjligheten att på barnens sätt ta deras andliga behov på allvar.
Efter det har vi fortsatt att åka på Oasmöten med familjen, och det har alltid varit en höjdpunkt på sommaren. Nu till sommaren går det stora Oasmötet för första gången i Jönköping, och jag och min fru blev tillfrågade om vi ville vara med i den lokala ledningsgruppen. Det gjorde vi gärna; det har varit och kommer att bli ett rejält arbete, men vi är så tacksamma över vad vi har fått genom Oas genom åren, att vi ser det här arbetet som ett sätt att ge tillbaka av det goda vi har fått, både som vuxna och för barnen.
För dig som inte känner till Oasrörelsen är det en karismatisk, bibeltrogen rörelse inom Svenska Kyrkan, men med stor öppenhet mot andra samfund. Även vi som inte är medlemmar i Svenska Kyrkan är alltså välkomna som medarbetare. Och det ska sägas att den officielle delen av den tidigare statskyrkan inte är överdrivet uppskattande mot den rörelse som varje år har de överlägset största samlingarna inom Svenska Kyrkan. Ofta är det nog egentligen snarast tvärtom, men ointresset gör inte att Oasrörelsen tappar styrfart – snarare tvärtom.
Oas är själva inget samfund, och man blir inte medlem. Rörelsen vill istället vara just det: en oas ditt den som är törstig får komma och dricka. Och det är kanske något av det jag och vi uppskattar mest med Oas, att de som är med på mötena ofta kommer just för att man längtar så mycket efter ett sant kristenliv, efter mer av Jesus själv. Det skapar en särskild atmosfär i ett möte när många samlas i den längtan, det gör det. För lite närmare inblick i Oasrörelsen natur och sätt att förkunna och leva ut evangeliet, se denna korta film.
Ikväll hade vi ett stormöte i Idrottshuset i Jönköping där vi samlades för att prata praktisk planering, men också bli inspirerade och be tillsammans i och för lokalerna mitt i centrum av den stad som går under namnet Smålands Jerusalem. Så du som ännu inte har besökt ett Oasmöte, känn dig hjärtligt välkommen med i sommar till Jönköping den 21-25 juli, jag vågar nog utlova att du inte kommer att ångra dig!
Lämna ett svar