Idag fredag publicerar Världen Idag ett reportage jag gjorde om minnesdagen i östra Turkiet som jag hade förmånen att få vara med på för exakt en vecka sedan – tänk vad tiden flyger. Ett kort utdrag ur texten – hela som finns att läsa i papperstidningen:
På långfredagen var det mer än hundra evangeliska ledare och andra medverkande som samlades till minnesceremoni för de tre martyrerna på gravplatser i och utanför Malatya.
– Det är inte ofta jag rörs till tårar, men det här var en sådan dag, sammanfattar en svensk missionsarbetare sina intryck.
– Att ha Turkiet på sitt hjärta och se dessa kristna turkar stå vid graven och gemensamt sjunga ”Jag har beslutat att följa Jesus, och aldrig mer tillbaka gå”, det var stort.
Såhär i efterhand är det givande minnen jag har med mig hem från resan från Istanbul med omnejd. Fin gemenskap med familjen och vänner, och nya upplevelser från den smältdegel av världskultur som Istanbul ändå är.
Det som överraskade mig var ändå det starka grepp som islam har om landet, trots att det enligt konstitutionen är världens enda sekularistiska land med muslimsk majoritet. Den politiska lösning man valt gör att det är regeringen som ansvarar för alla moskéer och imamer. När regeringen vill ha ett starkare islamiskt inslag i samhället bygger man helt enkelt fler moskéer.
Det som överraskade allra mest var dock att man steg för steg försöker islamisera den strikt avsakraliserade Hagia Sofia med sin världsunika blandning av kristna mosaiker, muslimska symboler och vikingaklotter, och som idag fungerar som ett världsarv och ett museum för människor av alla bekännelser. Döm då om min förvåning när vi närmade oss byggnaden vid lunchtid och fick höra böneutrop ur högtalare från en av dess minareter. Själva Hagia Sofia är inget bönehus eller gudstjänstlokal, men böneutropen sades vara sammankopplade med ett litet bönehus i utkanten av området. Ansvarig minister gick dessutom för bara några månader sedan ut i en offentlig manifestation vid Hagia Sofia där han tillkännagav regeringens önskan att åter göra om Hagia Sofia till en moské.
Religionsfrihet är bra, upprättandet av heliga byggnader ska vara tillåtet i ett land. Men betraktat mot den bakgrund vi upplevde förra fredagen med mördade kristna, skyldiga gärningsmän som släpps ut häktet, kristna som nekas turkiskt medborgarskap, myndigheter som sätter käppar i hjulet för byggandet av kristna kyrkor och församlingar, och regeringen samtidigt gör sitt bästa för att ytterligare trycka undan det kristna arvet i det land som var aposteln Paulus både hemland och missionsland – ja, då inser man att religionsfriheten inte har nått så långt som den borde.
Lämna ett svar