Goen mad och möen mad, inte gratis mad!

Goen mad och möen mad, inte gratis mad!

Jodå, i Skåne kan dom det där med matkultur. Var det inte så det löd, den klassiska devisen: Goen mad, å möen mad, å mad i rättan tid. (För tolkhjälp rekommenderas ett samtal med tillgänglig skauning). Jag har ett kapitel i boken som handlar om mat, och då fokuserar på bokens genomgående tema, där även våra födoämnen drabbats av samma företeelse som övriga områden i samhället: låg kostnad, lättillgängligt och förytligat. Jag har i stort sett helt hållit mig utanför den så kallade köttskandalen, men kan inte låta bli (födo-)ämnet helt. P1:s Godmorgon Världen hade i morse ett reportage som uppmanade konsumenterna att bråka mer, då man menar att handlarna har övergett sitt uppdrag att erbjuda livsmedel av hög kvalitet, och sällan eller aldrig i sin marknadsföring beskriver kvalitet, ursprung, smak etc. Istället har de ingått en outtalad överenskommelse med konsumenterna där den faktor de helt fokuserar i sin marknadsföring är priset.

Slutsatsen kanske är drastisk i överkant, men det ligger tveklöst något i det. När antalet steg mellan matproducent och -konsument blivit så många, när det geografiska och sociala avståndet mellan produktion av råvaror och slutligt ätande blivit så stort, har också relationen till och förundran inför våra matvaror kraftigt reducerats. Dessutom ligger det åtskilligt i slutsatsen att matvarumarknadsföringen fokuserar så starkt på prislappen att andra, kulinariskt långt viktigare beskrivningar helt kommit i skymundan. Jag minns en tevedokumentär jag såg för några år sedan när debatten om Belgisk Blå var som hetast, och kommer ihåg hur man då intervjuade en köttbonde i något land – jag minns inte vilket – och som kraftfullt försvarade sin kraftigt gendopade avelsverksamhet med jättekor med orden: “Det är tre saker som konsumenterna bryr sig om när det gäller kött. Det är pris, pris och pris.”

Visst har även vår familj ofta lite för prisfärgade glasögon på oss när vi går och handlar kött. Visst är vi alla i en konsumentupplyst tid ganska prismedvetna. Men är det ändå inte tid för en upprorsrörelse även på det här området? Jo, det bestämmer vi: en rörelse till försvar för de gastronomiska skatter som alltför ofta mals ner till finmalen och lågprisad färs. Upproret behövs, även på det här området.

 

Lämna ett svar