Jag har ett inspirerande dygn bakom mig. (Tycker för övrigt mer och mer om ordet och innehållet bakom – in spirare, andas in eller in i anden.) Först styrelsemöte med Claphaminstitutet i Riksdagen; vi försöker slå våra kloka huvuden ihop och finna vägar hur vi tillsammans kan vara en frimodig och vederhäftig röst i Sverige under kommande tid, inte minst det valår som nalkas. (Även om vår direktor Tuve Skånberg och nu då även jag själv ställer upp i val för Kristdemokraterna under nästa år är vi noga med att skilja på tankesmidande och partipolitik.)
Ikväll hade jag föreläsning i en Missionskyrka i bygden utifrån Guldet blev till sand, och det blev ett väldigt bra samtal tillsammans efteråt kring de inslag i samtidskulturen och sociala medier som hotar att helt överväldiga oss och ta livets verkliga skatter tillfånga. Som en person noterade: Det är kanske bara på tre år som det ständiga användandet av mobiltelefonen har tagit över helt. Tiden förändras ruskigt snabbt, och vi glömmer alltför ofta bort att ställa oss lite grann vid sidan och utvärdera vad av allt detta är bra och vad gör vi väl i att avstå ifrån. Som vi sade: Hur ofta ser du nuförtiden någon som bara sitter och tittar ut genom fönstret på bussen eller tåget?
Kanske dags att vara lite rebeller en stund? Låt oss ta nästa resa med kollektivtrafik och bara sitta och titta ut genom fönstret under resans gång. Kanske ser vi mer av värde där än på en liten skärm i handen.
Lämna ett svar